Publicerat: 2010-10-01 | 06:35:55
Guldkorn från Hadîth Mu'âdh
Från Ibn ’Abbâs (radiAllâhu ’anhuma). Allâhs sändebud (salla Allâhu ’aleyhi wa sallam) sade till Mu’âdh då han skickade honom till Yemen:
”Du kommer att komma till Bokens folk, så låt det första du kallar dem till vara vittnesmålet om att det inte finns någon värdig att dyrka utom Allâh och att Muhammad är Allâhs sändebud. Om de besvarar detta kall, låt dem då veta att Allâh har gjort de fem dagliga bönerna obligatoriska för dem under dag och natt. Om de besvarar detta kall, låt dem då veta att Allâh har gjort allmosa obligatorisk för dem, den ska tas från de rika bland dem och distribueras bland de fattiga. Om de besvarar detta kall, så akta dig ifrån att ta ifrån deras bästa egendom, och akta dig för den förtrycktes du’a, eftersom det inte finns något (hidjâb) hinder mellan hans du’a och Allâh”
[al-Bukhârî 7372 och Muslim 9]
[al-Bukhârî 7372 och Muslim 9]
Nyttor, förklaring etc från hadithen:
- Boken folk: Ahl ul-Kitâb/ Judar & Kristna. De kallas så eftersom Allâh sände dem uppenbarelser ”Tawrah” och ”Indjîl”.
- Mu’âdh sändes som en kallare, lärare samt domare år 10H.
- I den arabiska versionen står det ”sadaqah” men översatt till allmosa eftersom det i denna hadith betyder allmosa (zakâh).
- Hadithen används som ett bevis för att det första man skall kalla till är Tawhîd.
- Att kalla till Tawhîd är att följa i profetens fotspår, då alla profeter kallade till det.
- Den lär oss att man skall lära ut steg för steg och börja med det viktigaste.
- Att Zakâh är mest obligatoriska pelaren efter Salâh.
- Att Zakâh tas från de rika och ges till de fattiga.
- Att den som samlar in Zakâh inte får ta ifrån de bästa egendomarna.
- Förbudet i att förtrycka och att man skall akta sig för den förtrycktes åkallan samt att den ej har något hinder.
- Handlingarna räknas inte utan Tawhîd (Utan Trosbekännelsen), och handlingarna byggs på denna grund.
- Tawhîd är det första människan måste lära sig och därför är det även det första man måste kalla till.
- Tillåtelsen att skicka ut Du’ât (Kallare) som kallar folk till Islâm.
- Följeslagaren Mu’âdhs förträfflighet, då Profeten valde ut just honom för denna uppgift.
- Mu’âdh var den kunnigaste inom Halâl wal-Harâm utav följeslagarna.
- Avvisande av de sekter som säger att vi inte kan acceptera en hadith som är ”Khabr Âhad” inom ’Aqidah, då Profeten själv nöjde sig med att skicka en enda person.
- När en ledande person skall skicka ut en kallare så bör han visa honom en metodik han skall följa i sitt kall, då detta är Profetens tillvägagångssätt.
- Hadithen visar att det är obligatoriskt för den som ska kalla ett folk att han känner till deras tillstånd, och att man talar till varje folk på deras nivå.
- Många utav dagens kallare går emot den rena metodiken som hadithen kallar till, och istället för att förklara trosbekännelsen och vad den innebär, talar det om andra pelare, regler etc.
- Bönens vikt, då den kommer direkt efter grunden som är La ilâha illa Allâh Muhammad Rasûlullâh.
- Hadithen bevisar att Profeten inte bara sändes till avgudadyrkarna i Mecka, utan till kristna, judar, (hela världen).
- Profeten nämnde endast Trosbekännelsen, Salâh och Zakâh eftersom man strider mot dem som lämnar de. (Detta är en åsikt).
Källa: Baserat på flera förklaringar av Kitâb ut-Tawhîd samt vissa böcker inom Dawah av Ulamah och Mashayk.
Trackback
