För att allmosan skall vara obligatorisk för en Muslim, krävs det att fem villkor uppfylls:

Det första: Frihet. Allmosan är inte obligatorisk för slavar, ty de besitter ingen egendom. Det de besitter ägs i själva verket av ägaren. Sålunda får ägaren stå för deras allmosa.

Det andra: Innehavaren av egendomen skall vara Muslim. Allmosan är inte obligatorisk för den otrogne på så sätt att man kräver att han betalar den. Allmosan är ett närmande till Allâh och lydnad, något de otrogna inte uppfyller. Dessutom kräver allmosan en avsikt, vilket inte härrör från de otrogna.

Däremot är de lärda oense huruvida de otrogna är ålagda allmosan på så sätt att de beordras den och straffas för den i livet efter detta med ett särskilt straff. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till Mu´âdh (radhiya Allâhu ´anh): “Kalla dem till att vittna att det inte finns någon sann gud utom Allâh och att Muhammad är Allâhs sändebud.” Därefter nämnde han bönen och sedan sade han: “Om de lyder dig i det, skall du lära dem att Allâh har ålagt dem en allmosa som tas från deras rika och ges till deras fattiga.” Rapporterad av al-Bukhârî och Muslim.

Härmed lät han Islâm utgöra ett villkor för allmosans plikt.

Det tredje: Egendomen skall uppnå en bestämd mängd och summa. Gör den inte det, är det inte obligatoriskt att betala allmosa. Detta gäller oavsett om innehavaren är vuxen eller inte, vid sinnet eller inte, ty bevisen är generella.

Det fjärde: Egendomen skall vara orörd och inte spenderas för andra ändamål. Det är alltså inte obligatoriskt att betala allmosa på en egendom som inte är stadig.

Det femte: Denna egendom skall finnas i ett år baserat på ´Â’ishahs (radhiya Allâhu ´anhâ) hadîth: “Allmosan skall inte betalas på en egendom som inte har funnits i ett år.” Rapporterad av Ibn Mâdjah och at-Tirmidhî.