Publicerat: 2010-07-28 | 00:16:30
Fullständig Tawhîd fordras för att vara Muslim
I Allâhs, den Nåderikes, den Barmhärtiges Namn
Andra Kapitlet
Om du vill ha bevis för att dessa som Allâh sändebud (sallâ Allâhu 'alayhi wa sallam) stred mot vittnade om detta (dvs. Tawhîd-ur-Rubûbiyyah), skall du läsa Hans (ta'âlâ) Uttalande:
Säg: "Vem förser er med det i himlen och på jorden som ni behöver för er försörjning? Vem har makten över hörsel och syn? Vem låter livet spira ur det som har dött och låter döden stiga fram ur det levande? Och vem styr över skapelsens ordning?" På detta kommer de att svara: "Allâh." Och du skall säga: "Skall ni då inte frukta (Honom)?" (Sûrah Yûnus: 31)
Han säger också:
Säg: Vem tillhör jorden och det som finns på den, om ni verkligen vet?" De kommer att svara: "Allâh." Säg: "Skall ni då inte tänka över?" Säg: "Vem är Herren över de sju himlarna och den väldiga Tronens Herre?" De kommer säga: "Allâh." Säg: "Vem är det som har allt herravälde i Sin Hand, som beskyddar och som ingen kan beskydda, om ni vet det?" De kommer att svara: "Allâh." Säg: "Hur har ni då kunnat bli förvillade?" (Sûrat-ul-Mu'minûn: 84-89)
Fler liknande verser förekommer. Om du har förstått att de bekräftade detta, men att det inte fick dem att träda in i den Tawhîd som Allâhs sändebud (sallâ Allâhu 'alayhi wa sallam) kallade dem till och efter att ha insett att den Tawhîd som de förnekade var Tawhîd i dyrkan, det som dagens avgudadyrkare kallar för "tron", precis som de brukade tillbe Allâh (subhânahu wa ta'âlâ) natt och dag - därefter tillbad några av dem änglar, på grund av deras rättfärdighet och för att de är Allâh nära, för att förmedla till Honom, eller så tillbad de en rättfärdig man som tex. al-Lât eller en profet som tex. 'Îsâ - och efter att ha insett att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu 'alayhi wa sallam) stred mot dem på grund av denna avgudadyrkan [2] och att han kallade dem till att man uppriktigt ägnar dyrkan endast åt Allâh, precis som Allâh (ta'âlâ) sade:
Anropa därför ingen vid sidan av Allâh. (Sûrat-ul-Djinn: 18)
Till Honom riktas all sann bön. De som dem ¨kallar i Hans ställe kan inte besvara dem. (Sûraht-ur-Ra'd.14)
och efter att ha förstått att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu 'alayhi wa sallam) stred mot dem för att dyrkan endast skulle ägnas åt Allâh, att löften endast skulle avläggas för Allâh, att skyddsökning endast skulle frågas av Allâh och att alla andra typer av dyrkan endast skulle ägnas åt Allâh, och efter att ha insett att deras bekräftelse av Tawhîd-ur-Rubûbiyyah [3] inte fick dem att träda in i Islâm och att de tillbad änglarna, profeterna och helgonen eftersom de med det ville ha deras förmedling och närmande till Allâh, är det som gjorde det tillåtet att ta deras liv och egendomar, förstår du den typ av Tawhîd som sändebuden kallade till och som avgudadyrkarna förnekade att bekräfta.
[2] Shirk
[3] Tron på att Allâh (subhänahu wa ta'âlâ) är ensam om Sina handlingar, som tex. skapandet, styrandet av skapelsen etc.
Bok: Kashf-ush-Shubuhât [Klargörandet av tvivel] sid. 5-7
Författare: Muhammad ibn 'Abdul-Wahhâb
Översättning (och ev. fotnoter): Abû Mûsâ al-Albânî (darulhadith.com)
Relaterat: Första Kapitlet: Meningen med att sända profeterna och sändebuden
Relaterat: Tredje Kapitlet: Betydelsen av "det finns ingen gud utom Allâh"
Relaterat: Fjärde Kapitlet: Vaksamhet över ens Tawhîd
Ladda ner: PDF-format
Trackback
